...att mamma varit borta i 7 månader.
7 månader..

Fortfarande dyker tanken upp att jag ska ringa henne.
Nu har tanken dykt upp ännu oftare. Jag skulle så vilja ha hennes åsikt och hennes råd om mina planer.
Höra vad hon tycker. Mamma har alltid funnits där med goda råd,åsikter men också talat om när jag gjort något fel eller när något farit riktigt upp efter väggarna för mej.

Något som jag verkligen uppskattade med mamma var all hennes kärlek till oss, att hon inte höll med oss barn när vi hade fel eller gjort något fel,vi fick verkligen inte bete oss hur som helst utan blev tillsagda BUMS!
Med mamma kunde jag prata om allt och jag menar verkligen allt!
Då jag var i tonåren var det många av mina vänner som inte kunde prata med sina föräldrar , vilket jag inte kunna fatta, så det var min mamma de pratade med istället.

När jag hade problem på mitt förra jobb var det mamma som stod bakom mej hela vägen. Henne jag kunde prata med när det var så pass skit att jag inte ens ville gå till jobbet.
Mamma var den som såg igenom den glada fasaden och sa "stå på dig,trollungen" .
Och det gjorde jag.

Mammas åsikt betyder så mycket.

 
 
 
Nu blev det igen ett sånt där trollungeflumminlägg.
 
Kom ihåg att säga jag älskar dej till alla du älskar,
 
Over and Out
Peace ♥♥