Svårt att fatta

...att mamma varit borta i 7 månader.
7 månader..

Fortfarande dyker tanken upp att jag ska ringa henne.
Nu har tanken dykt upp ännu oftare. Jag skulle så vilja ha hennes åsikt och hennes råd om mina planer.
Höra vad hon tycker. Mamma har alltid funnits där med goda råd,åsikter men också talat om när jag gjort något fel eller när något farit riktigt upp efter väggarna för mej.

Något som jag verkligen uppskattade med mamma var all hennes kärlek till oss, att hon inte höll med oss barn när vi hade fel eller gjort något fel,vi fick verkligen inte bete oss hur som helst utan blev tillsagda BUMS!
Med mamma kunde jag prata om allt och jag menar verkligen allt!
Då jag var i tonåren var det många av mina vänner som inte kunde prata med sina föräldrar , vilket jag inte kunna fatta, så det var min mamma de pratade med istället.

När jag hade problem på mitt förra jobb var det mamma som stod bakom mej hela vägen. Henne jag kunde prata med när det var så pass skit att jag inte ens ville gå till jobbet.
Mamma var den som såg igenom den glada fasaden och sa "stå på dig,trollungen" .
Och det gjorde jag.

Mammas åsikt betyder så mycket.

 
 
 
Nu blev det igen ett sånt där trollungeflumminlägg.
 
Kom ihåg att säga jag älskar dej till alla du älskar,
 
Over and Out
Peace ♥♥

Jag har en idé

I torsdags kulle jag infinna mig på arbetskraftsbyrån kl 10.00 för kartläggning (??) av min arbetslöshet.
Till vilken nytta vet jag inte för jag fick inget ut av mötet som varade en timme.
Handledarens största problem var vad processkötare på destruktionsanläggning innebär. Försökte förklara det åt henne 3 gånger innan jag gav upp och sa att de som vet vad Feora är vet också vad en processkötare gör där.
Himmel och pannkaka alltså!

Hon meddela att det finns ju tyvärr inte så mycket jobb inom min bransch. No shit! Gör det inte?
Jag trodde djurskötare på klinik tjänster växte på träd!

Handläggaren undrade också om jag har någon plan med min arbetslöshet...
Nå JO att inte vara arbetslös utan att få ett jobb!
Det tyckte hon var bra och sen var det inte mer med det...

Nähä? Så vad sjutton gjorde jag dit då!?



Eftersom man inte kan räkna med hjälp från Arbetskraftsbyrån så får jag väl fundera ut något själv.
Nu vet jag vad jag vill göra!

Jag vill öppna ett litet huddagis/hund pensionat!
Var och hur det ska gå till vet jag inte :)

Det är ju liksom lite som mitt gamla jobb!
Jag får arbeta med hundar.
Kan ju också kanske erbjuda kloklippning,hundtvätt och lite sånt smått.
Skulle vara så roligt!

Fick helt underbar respons på min förfrågan på Facebook  om vad hundmänniskorna skulle tro om jag skulle öppna ett hunddagis/pensionat  så jag blev alldeles rörd, TACK alla fina människor!

Nu måste jag bara ta reda på mer om möjligheterna och om vad allt som behövs för att dra igång något sådant! Ja och hitta någonstans att ha det.

Vet ett ställe men kan vara knepigt att få hyra det...


Annars då...
Jo Sam är igånglagd!

Min medryttare Sussi, aka superwoman, trotsade kylan i söndags och började skritta gangstern Sam.
Sam var taggad till tusen!
Men Sussi klarade det galant (inte för att jag trodde något annat heller!) så sam har mött sin överkvinna!

I måndags fick herrn vara upp till Vitberget med Sussi. Sam verkade väldigt väldigt lätt i bakändan och kunde inte riktigt skritta :)

Min fina svägerska gav mig dock något som tar udden av herrn som han började få av på måndag. Så på tisdag var han en foglig liten gubbe att skritta :)


 
 
Onsdag och trorsdag blev det ledigt för Sam men fredag fick han jobba för hand lite i manegen.
Otäckaste på länge sa Sam som såg anfallande tomtar och troll i alla hörn och skrymslen.
 
Igår var vi ut och gå en sväng så länge fröken Aylisen blev skodd, gick riktigt finemang förutom nå troll som bet Sam i baken ett par gånger!
 
Over and out!
Peace!

Klinikresan

Gårdagens utlåtande från Jaana Tainio om Sams vänster bak ben lyder;

Delvist läkt gaffelbandsskada .

Bara att börja rida honom i skritt! 


Så summan av kardemumman hade vi ,enligt Jaana ,gjort alldeles rätt bedömning och skött det rätt!

Härligt att ha en egen veterinär ,Minna , istallet som bryr sig! 


Dessutom 10 + till Jaana och tjejerna på Nikulan Hevosklinikka!


Så nu ska han läggas igång i skritt men eftersom han inte tar det lugnt i sin ordinarie hage så är herrn förvisad till sjukhagen tillsvidare.

Veterinärens order!


Nu gäller det bara att höja livförsäkringen och paketera in sig själv i bubbelplast...

Eller så gör vi som Nilla föreslog!

Vi slänger upp Nickan på Sam först :)



Sam funderade i går morse vad i jösse namn jag gjorde i stallet kl 06:15.


Älskar att fota kalla,krispiga vinterdagar!
Kylan i sig är jag inget stort fan av dock.











Ta hand om er där ute i kylan!

Over and Out!
Peace!