The King

Som vanligt har det varit full fart direkt från morgonen.
Uppe med tuppen glad som en lärka 😄
Mitt kaffekokande gick åt dkogen då snålheten bedrar visheten men nu var ju inte detta inlägg om det ...så till saken!

Susa i vanlig ordning iväg till stallet i arla morgonstund . Slängde ut två hästar ( ja inte bokstavligen) och mockade åt Ella. 

Sen var det dags för dagens stora projekt!
Raka Poppen....
För er som inte känner Poppen så låt mig presentera honom!

Poppen är KUNG på Tavast.
Han är 3 äppel hög , 30 år gammal och har bestämda åsikter om det mesta.     Han är fruktansvärt snäll annars MEN...

Att det är ett stort projekt att raka honom beror då inte på hans storlek...
Utan  snarare på allt före!
Nu är det ju så att raka Poppen går ju inte utan lugnande medel... 
Kommer liksom inte på frågan.
Om man vill ha livet i behåll alltså.
Grejen med det hela är ju då också att lyckas lägga Domosedan geelen med livet i behåll 😄😄

Det gäller att överraska honom liksom 😄 
Och man MÅSTE vara två... Minst! 

Eftersom han är så liten och gammal lägger vi bara lite geel åt honom varje gång...
Vilket slutar med att man sen får lägga till mer.
Poppen ger sig inte i första taget!

När andra kroknar inom 30 minuter tar det ca 1 timme innan Poppen är så pass medgörlig att jag vågar starta klippmaskinen.

Sen gäller det att få nån början på klippandet... Inte det lättaste 😄

Men slutresultatet blev super!

Work in progress! 
Trött medgörlig Poppen.

Glömde ta efter foto så blev ett gammalt för slut resultatet är detsamma 😄 


  Sen stod fröken Zinde på tur, hon fick också lite geel 😝 då även hon har endel åsikter och dessutom klipptes för första gången.


Over and Out!
Peace ❤️❤️

Finnprinsen på äventyr!

Idag åkte Jermu på "hyfs och pliskola" till David Eklund som har ZicZacHorse och Stall Dahlskogen.
Jermu ska vara hos David 1 månad för att bli inriden och lära sig grunderna.
 
Eftersom jag anser att jag inte räcker till själv så väljer jag att lägga Jermu till någon som gör det och kan sin sak , istället för att senare ha någon att reda upp oredan jag  ställt till med 😄
 
Jermu knallade snällt på transporten och stod som ett ljus hela vägen till YtterEsse.
TACK Nilla för att du körde oss ♥
 
Ska bli roligt att få börja träna sen när Jermu kommer hem tillbaka! Ser verkligen framemot det! 
 




 

Over and Out
Peace ❤️❤️

Om du kan satsa på elitnivå beror helt på ridbyxstorleken...

Eller gör det...?
 
Hittade via Elvstrands.se ett lite ogenomtänkt inlägg från en annan blogg som ni kan läsa  HÄR.
Hon skriver bland annat följande:
När det blev sånt jävla rabalder runt mig och Ebba kände jag mig förvånad. Vi är två vältränade, sunda tjejer med höga mål som kräver vältränade kroppar. Det väver in lite i gårdagens inlägg om ärligt kartläggande. Att Horsemeup vill synas med modeller som satsar på sporten de vill sälja sina produkter till är inget konstigt. Men en satsning inom den här sporten är inte choklad och storlek 44. Nu direkt tänker jag ”gud, kan jag skriva det….?!”. MEN JA. Varför ska man ses som ”skön” om man festar kvällen innan tävling – men som en dålig förebild om man är öppen med att en vältränad kropp utan övervikt i form av fett är en förutsättning för att lyckas? Det finns ingen på elitnivå med storlek 44 i ridbyxor – hur kan man blunda för det? Sedan är jag väl medveten om att alla inte vill satsa mot elitnivå och jag kunde inte brytt mig mindre om andras klädstorlek, men SPORTMÄRKEN vill givetvis synas med de som väljer att satsa inom sporten, och gör man det så ingår det att träna och underhålla en vältränad kropp. 
 
Emma Elvstrand och Susanna Lundgren har båda skrivit väldigt bra inlägg om det plumpna blogginägget.
 
Jag satsar inte på elitnivå vilket inte heller majoriteten av ridbyxanvändarna/ ridbyxköparna gör.
Om jag gjorde det skulle jag tydligen vara den första i universum med ridbyxstorlek 44 som gör det om man ska tro Linn Olsson som skrivit inlägget.
Men snälla nån alltså.
Bara för att man har storlek 44 och gillar choklad betyder det ju inte att man inte kan vara vältränad och satsa på sin ridning, en stor del av oss rider för vårt egen höga nöjes skull, för att det är roligt och för att det får oss att må bra.
 
Så hur bra är ett sånt där blogginlägg då som reklam för Horsemeup?
Givetvis vill företaget ge ett vackert ansikte utåt, precis som alla andra företag som vill sälja sina varor, men nån måtta på dumheterna får det väl ändå vara.
Hur många ryttare på elitnivå köper sina ridbyxor på Horsemeup?
Chanserna att majoriteten gör det är nog tyvärr ganska liten.
Kanske företaget borde tänka till lite nästa gång innan de anlitar jyst den modellen med tanke på hennes uppfattning om världens ridbyxanvändare.
 
 
(Bilden lånad från nätet)
Over and Out!
Peace ♥♥