3 miljoner euros hästen

Ibland vill man ge pengar med men oftast är de ovärderliga! 

De är ju så mycket mer än sin ridbarhet.
För mig är Jermu min partners in crime,mitt andningshål, en av dom som ger min själ näring och ger mig välbefinnande.


Idag var Jermu allt annat än till salu.
Jäklar vad han kan.
Det är nog bara så enkelt egentligen, gör om gör rätt.
Tanke-känsla-handling.

När jag "bara sitter där" och korttravar och känslan är att han är som smulten vax.
Åttavolterna flyter på och han kommer tillbaka med minsta lilla förhållning.
 
Kunde lätt ha travat till Seinäjoki och tillbaka. 

Vi så mycket kvar att lära ,men jag har inte brått någon stans.
Det får ta tid.
Han får ta tid.
Jag böhöver inte bevisa för någon vad han (och jag) går för.
Jag vet att han kan och kommer att kunna.

Han är värd all tid i världen, speciellt de dagar jag vill lägga mig ner och böla i sanden i manegen eller riva mitt hår när han drar omkring i 150 knyck .


Och det bästa? 
Jag och Jermu har gjort det tillsammans.

Over and Out.
Peace ❤️

Bommar och skutt

Finnprinsen agerar ju numera uppfostrare åt Tavasts lilla finnkille Aragon då Aragons kompis Castor flyttat hem. Jermu tar sin uppgift på största allvar 😄

Aragon villar på maten (bokstavligen)


När jag kom för att ta in Jermu i morse så visade han hur otroligt inspirerad han var inför dagens träningspass 😄😄






På schemat stod det bommar (skutta också några gånger över ett par hinder!). 
Jermu blev jätte taggad då han kom in på ridplanen och såg hinder och bommar!
Wohooo sa Jermu här ska hoppas 😄 
Han försökte maska omkring och gick hela tiden och väntade på att han sku gå lyfta galopp! 
Red bommarna tills han tagga ner sig lite. Han går bommarna så bra nu!
Jäklar han är kul att rida!

Efter att han fått skutta hindren några gånger lugnade han ner sig och gick riktigt riktigt fint.

Tänk att han är min 💪🏼🙏🏽!


Damn he is good 💪🏼 

Over and Out!
Peace ❤️❤️

Ouh maij ouh maij!

Förra helgen på hoppdomarskolningen ,som jag BTW klarade, fick jag (efter Nickans påtryckningar ) den briljanta idén att hoppträning för David skulle vara helt chekt...

Hur i hela friden tänkte jag då?

Jermu är hoppad typ 3 gånger, kärringen här har inte hoppat ALLS på 2 år! Alltså NADA!
Rinner mitt vett ut i takt med att åldern ökar?
Har jag liksom ingen som helst självbevarelsdrift?
Tydligen inte...

Men vad är det värsta som kan hända då?
Att jag faller av typ.
Hmmm. Been there done that från BETYDLIGT högre häst.

Nåja hur som haver slutade det hela lyckligt, jag hölls på Jermu, inget tugga manegegrus.
Jermu var SÅ duktig , kärringen not so much...
Vi tragglade oss igenom 50-60 cm bana i slutet av träningen :) Woho!
Nöjd som attan var jag efteråt!

Han är en riktig stjärna den där lilla finntuppen min ♥


 
Over and out!
Peace ♥♥