Surkärring!

Ibland blir jag så irriterad på folk ....
(No shit va?!)

Ibland görs saker , som kan tyckas vara ur egen synvinkel, i "ren godhet" men det blir bara så fel.

Vem har rätten att "ändra" en annan människa?
En vän?
Nej absolut inte!
En riktig vän "tar hela paketet" , bara så där rakt upp och ner.
En vän försöker inte forma om dej till något du inte är , utan tycker om dig PRECIS som du är.

En vän är där när det stormar i filbunken, regnar småkärringar och grisar flyger.

Kan det verkligen vara så svårt att sätta sig in i hur andra människor har det?
Är det tungt att lägga sina egna så kallade "problem" åt sidan och för en stund bara lyssna på någon annan?

Tydligen.

Om någon behöver prata så kan man väl för en stund knipa käft om sitt eget och ta sig tid att lyssna.
Inte lägga sig själv i första rummet hela tiden.
You know, vara en VÄN.

MEN att vara en vän går båda vägarna , ingen orkar ta skit gång på gång och sen fortfarande vara en vän.
Tillit tar evigheter att bygga upp men en sekund att rasera.
                                                                         
                                                                                 ♣♣♣


Något som också gör mig riktigt irriterad är när folk
göra en höna av en fjäder och läser in saker saker som ABSOLUT inte finns, hetsar upp andra och skapa världens drama av det.
Sen också spelar på folks snällhet....
 
Hyj vad jag ser rött.

Någon som känner sig träffad?
BRA.
Då var det säkert meningen åt jyst dig.



 
Over and Out!
No Peace today ♥♥