Bedrövelse och eländ!

Ja var ska man börja.
Ibland är det som om det skulle sitta i ett allt elände.

Jag är fullt medveten om att detta egentlige bara är "bagateller" i jämförelse med hur en del har det,
men det hjälper att gnälla ibland.

I måndags måste min fina vän Agneta säga hej då till sin sköthäst och trogna vapendragare Elli.

Usch vad jag hatar att se min vän ledsen.

Elli var stallets "surtant" och en dam med väldigt bestämda åsikter om vad hon ville och inte ville. Hon var inte direkt en som man lade emot heller. Hon med sina 165 cm i mkh och modiga 600 kg.
Hon var däremot helt underbar att rida och var en riktig stjärna på dressyr!
Jag tog min första och enda blåvita rosett med henne.

En riktig märr.

Men då igen slog hon en med häpnad med jämna mellanrum.
Som 18 åring rakade vi henne första gången.
Jag var säker på att jag gav mig på det med livet som insats ,
men ICKE!
Där stod Elli lugn som en filbunke och rörde inte en min under hela tiden jag rakade henne. Agneta hade henne utan grimma i gången när jag skulle raka Ellis huvud och Elli bara vilade hakan sin i Agnetas hand.
I torsdags och fredags då hon blev slangad så stod hon snällt bara där i vatten spiltan och lugnt svalde slangen,
att hästar bara så där sväljer slangen som veterinären kör upp i näsan på dem hör inte till vanligheterna!
Hon fick också en del sprutor, der bekom henne inte det minsta,
hur snäll som helst.

Duktigaste knäppa Elli.
Vi pratade ofta om att hon var en enmans häst och jag tror inte att vi hade fel i det.
 
Efter att Agneta började sköta henne förändrades Elli radikalt.
Mot Agneta, inte oss andra :)
 
Hon som ALDRIG på någon vänster skulle get med sig och visat uppskattning över att hon skulle få komma in, velat gosa eller så började gnägga då hon såg Agneta!


Elli hade hela livet väntat på SIN och rätt människa och Agneta var den människan.♥
 
 
 
 
 
 
 


Till nästa bedrövelse då.

Nasse är fortfarande halt :(
Vi har kommit så lång att det INTE är vänster fram i alla fall...
Tror vi...
Jag brukar ha en susning om vilket ben de haltar på och ungefär var det sitter,men nu har jag inte den blekaste aning.
Han är helt enkelt bara halt


Jag ger snart upp.
Jag orkar snart inte med alla hans skador.
Jag vill rida min häst.

Nå Hanna kommer och kollar honom på måndag så få se då.



 
Over and Out
Peace ♥♥